Nektar och honungsdagg
För att kunna föröka sig måste blommorna pollineras vilket betyder att pollen måste komma i kontakt med blommans pistill. Pollineringen sker framför allt tack vare bin som samlar pollen som sedan fastnar på blommornas pistiller.
Nektar
För att kunna locka bina producerar blommorna nektar, ett ämne som består av vatten och socker. Bina kommer att suga i sig substansen, lagra den i sin kräva där de naturliga enzymerna som finns i saliven sätter i gång, och sedan transportera den till bikupan.
Honungsdagg
På samma sätt som bina samlar nektar samlar de också honungsdagg, som de sedan förvandlar till honung. Honungsdagg är en mer komplex substans än nektarn: den kommer från en bladlus som gör ett litet hål i växten och livnär sig på saven. Bladlusen släpper ut överskottet i form av söta droppar som sätter sig fast på växterna. Därför är växter och träd där bladlusen bor, som t.ex. gran, ek, lönn, lind men också vete, en riktig honungskälla.
En naturlig kemi
Nektar eller honungsdagg förvandlas till honung på samma sätt: bina blandar dem med saliven. I bikupan kommer de att flyttas runt många gånger, från kräva till kräva, från cell till cell och då berikas tack vare en naturlig alkemi som är unik för bina. Det är svårt att uppskatta den årliga produktionen från ett bi, men man brukar säga att en bikupa som har ungefär 30.000 bin producerar mellan 20 och 30 kg per år.
På så sätt motsvarar en 1kg burk honung ungefär 200 arbetsdagar för ett bi, och en resa på 40.000 km för att samla pollen och nektar från ungefär 800.000 blommor!
Honung
Honung är i sig en 100% naturlig produkt som inte innehåller några tillsatser eller konserveringsmedel. Bäst-före-datumet på burken är ett tecken på att honungen är fräsch men den kan förvaras i många år utan att förlora varken sin smak eller sina egenskaper.
Enligt EU-lagen får man bara skriva honung på förpackningen om man kan garantera att produkten är 100% naturlig. Kvaliteten på produkterna är dessutom ofta kontrollerad av de godkända laboratorierna.
